• Daily Life of Johan, a Blog from a Driver's point of view

    Rallycross driver Johan Kristoffersson tells us with his own words about the life behind the scenes. – Here you will find praise and critisism, gossips and deep thoughts...

    Do not take this blog too seriously!

    Johans vecka speglad av Morgan Carlsson

    25/10/2012 by Johan Kristoffersson

    Johan återvänder till skolbänken, checkar in-checkar ut, kör för en trippel och lanserar ”Live hos Kristoffersson”.

    ”Vi har haft miljömöte här under veckan. Verksamheten ska ISO-certifieras. Hela personalen glodde på en plasmaskärm och lyssnade på ett föredrag en hel eftermiddag. Det blev till att sitta med block och penna igen, fick riktig skolångest, he-he.”

     

    Det verkade dock inte så ångestfyllt på Porsche-kalaset i Stockholm förra veckan…

     

    ”Pristagarna i Carrera Cup var inbjudna för att ta emot sina checkar efter årets säsong. Vi hade först samling på Porsche Center i Smista och sedan bar det av till restaurang Pontus. 200.000 kronor stod det på min segercheck. Jag lämnade in den direkt i baren, så den tog slut snabbt, ha-ha. Nej, seriöst pratat så gick den nog till att fylla en del hål i verksamheten efter den här säsongen. Pengarna har i alla fall inte hittat in på mitt lönekonto; det vet jag säkert.”

     

    Mer prispengar kan det ju bli kommande helg.Den tänkta sista deltävlingen i Superstars blir inte av eftersom banan i Indonesien inte har fått sitt godkännande. Avgörandet i Superstars sker istället på Sicilien och Pergusa-banan redan nu. Bra eller dåligt?

     

    ”Det kan jag svara på efter helgen. Om jag toppar serien efter Pergusa så tycker jag det var utmärkt att finalen gick där, men om jag inte gör det så var det mindre bra med en inställd tävling. Helt klart är att det inte kommer att bli lätt. Banan på Sicilien är väldigt mycket rakt fram och liknar Monza. Där blev vi frånåkta av de andra och sedan dess har vi fått 100 kilo extra i bilen. Som vanligt hoppas jag på rejält med regn. Det skulle öka våra chanser betydligt.”

     

    Det är ju tre titlar som står på spel under helgen och just nu har du ledningen i samtliga mästerskap.

     

    ”Den mest eftertraktade titeln kommer bli den svåraste att vinna – den internationella titeln alltså. Liuzzi är bara tio poäng efter och hans Mercedes kommer att gå hur bra som helst på den banan, särskilt som de har gjort mycket uppdateringar på den. Det mest väntade är att han tar pole och vinner första heatet. För mig gäller att vara så nära som möjligt och absolut bland topp åtta så att jag får vara med i den omvända startordningen till andra. Då får vi se vad som kan hända. I den italienska delen av mästerskapet leder jag med större marginal med Biagi som tvåa och BMW:n tror jag vi ska ha en större chans mot. Där behövs arton poäng totalt under helgen för att säkra titeln. Samtidigt är det störst prispengar att hämta i rookie-serien, så jag kan inte riskera alltför mycket. Vill inte stå i sandfållan och se 100 000 Euro flyga iväg. I rookie-mästerskapet räcker det med att jag tar mig i mål i ett av heaten för att ta hem totaltiteln.”

     

    I vilket fall lär det inte bli läge att fira eventuella titlar särskilt hårt…

     

    ”Nej, redan på måndag morgon flyger vi från Sicilien till Rom och sedan är det Porsche-test på Vallelunga tisdag-onsdag. Vi är tio stycken som får göra upp om två platser i världsserien Porsche Super Cup. Det är inte säkert att de som är snabbast får platserna – andra faktorer ska säkert vägas in också – men jag tror väl inte de ger platsen till den som är långsammast. Det är bara att försöka se till att åka snabbare än de andra, även om det är stentuff konkurrens från Porsche-specialister. Efter testet kommer det att dröja till sista november innan vi får svaret på vilka som blir utvalda.”

     

    Och under tiden kanske det har hunnit hända saker på hemmaplan. Fredsuppgörelsen mellan STCC och TTA har ju kommit…

     

    ”Och framför allt var det superbra att beskedet kom så pass snabbt så att vi har en chans att ställa om. Än så länge vet vi ju inte hur det kommer att bli för oss som team, men för racing-Sverige var uppgörelsen det bästa som kunde hända. Som chaufför vill man ju alltid möta alla de bästa så för mig personligen känns det också riktigt inspirerande.”

     

    Inte helt överraskande har det blivit ganska stor uppmärksamhet kring racing-freden. Det blev ju till och med så att SVT sände direkt från KMS-verkstaden under tisdagskvällen…

     

    ”Ja, det är klart att de ska sända från händelsernas centrum. Tycker att det kändes som en helgjuten insats från min sida, men det var lite trångt i Jordis racingstol som jag satt i eftersom min bil står i Stockholm, he-he. ”

     

    Kanske var det rentav veckans största händelse..?

     

    ”Nja, frågan är om det inte ändå var lunchen hos mormor och morfar. Hemlagade köttbullar och potatis är ganska stort det också…”

    Johans vecka speglad av Morgan Carlsson

    11/10/2012 by Johan Kristoffersson

    Johan får lappsjuka, blir hårig på sexan och lurad av saxen – en man för spisen.

    ”Det blev en perfekt genomförd helg på Vallelunga, även om inte allt fungerade perfekt. Första testet var det en hel del krångel. Efter att jag hade gjort mina tio första varv så startade inte bilen för nästa försök. Vi försökte med ett hjälpbatteri, men fick till slut ’skjuva’ igång den. För att få köra ut på banan igen måste man visa upp en lapp i slutet av ’pit lane’. I röran kring allt hade lappen trillat ner på golvet. Jag försökte förklara och gestikulera att den låg på golvet, men fick nej. Jag var tvungen att slå igen bilen för att börja leta, hittade förstås lappen direkt när jag stannat. Därefter fick vi inte ’skjuva’ igång bilen på pit lane, utan var tvungna att putta den fyrhjulsdrivna Audin baklänges genom hela depån innan vi kunde göra nästa försök. Pappa hjälpte till att skjuta på, men bar datorn i ena handen samtidigt. När han tappade taget försökte han rädda datorn, men landade istället med 100 kilo + på armen. Det är gips som gäller där nu. Redo att åka ut igen fick jag – rödflagg. Bara att vänta… Trots detta fick vi till ett par bra test. Audin gick riktigt bra, men vi fick ändå uppfattning om ett par saker som vi ville ändra på. Ett nytt set däck på träning 2 gjorde också sitt till. Det är svårt att ställa in bilen efter ’begade’ däck, för den beter sig inte på samma sätt som med nya. Eftersom det hade varit mycket gulflagg under träningen så bestämde vi oss för att gå ut tidigt i kvalet och sätta ett ’bankvarv’, ifall det skulle bli mycket trafik och andra störningsmoment senare. Första varvet fick jag ändå avbryta på grund av trafik, men då hade däcken blivit ordentligt genomgnuggade så andra försöket blev riktigt bra. Den första svängen på Vallelunga, längst ner på långa rakan, är riktigt härlig. Man kommer fullt på sexan i 230 och kan inte bromsa för att justera, utan det handlar bara om att släppa av lagom mycket. Det är en riktigt hårig avvägning kan jag säga och det händer att man ångrar sig på väg in i svängen. Väl ute på andra sidan inser man att det var farligt nära gränsen…”

     

    Det var väl ganska hårigt i början på första racet också kan jag tänka mig…

     

    ”Jag lurade nog de flesta i starten och kom iväg riktigt bra, men Liuzzi var ju så snabb där bakom. Han passerade mig på det snabba partiet, men jag kunde bearbeta honom hela tiden och efter att vi hade legat jämsides i fem kurvor kunde jag ta mig om och stanna där. Bilen har aldrig gått så bra tidigare – set up-mässigt. Det blev en äkta ’team-helg’, där alla bidrog till framgången. ”

     

    Efter seger i första var utgångsläget lite jobbigare från åttonde rutan i andra.

     

    ”Min plan var att absolut inte bli inblandad i något. Det kan man inte alltid styra över själv, men jag hoppades att den stenhårda körningen framför skulle ge öppningar. Plötsligt stod Fisichella och Zurcher på tvären framför mig och jag kunde ta tre placeringar i ett svep. Mugelli stretade emot länge och jag ville inte ha någon närkontakt med honom – hjulinställningarna är ömtåliga på de här bilarna – så det tog ett par varv att komma om. Därefter kom jag ikapp Liuzzi, men tror jag hamnade i döda vinkeln för honom så att han inte såg mig på insidan. Det blev en tur ut i gruset, så jag tappade mark och fick ta upp jakten igen och lyckades ta mig förbi honom en andra gång denna dag. Därefter var det Bertons tur och honom fixade jag på ett favoritställe som jag hade skaffat mig, en tajt hårnål där jag kunde nypa dem på vägen ut. På slutet handlade det bara om att ta hand om bilen, inte åka på curbs eller riskera något alls.”

     

    Snabbast i kvalet och två heatsegrar. Du var verkligen Kungen av Långa Dalen…

     

    ”Och dessutom hade jag snabbaste varv i båda heaten.  Vi tog ju alla poäng och pokaler som gick att ta. Eftersom vi var bästa team och rookie dessutom så blev det totalt åtta pokaler. Vi hade inte plats för dem i planet på hemvägen, så vi får ta det någon gång när vi har en bil att packa i, ha-ha… ”

     

    Man kan verkligen konstatera att du har dykt upp som en ung ’gubbe i lådan’ i Superstars. Och det kan inte illustreras bättre än med den fantastiska bilden som finns publicerad på superstars.it , där du dyker upp – helt oplanerat – bakom formel 1-stjärnorna. Hur gick det där till? (se http://www.superstars.it/Superstars-Series/News/Audi-dominate-qualifying-at-Vallelunga-with-Kristo.aspx )

     

    ”Efter kvalet skulle vi ta en bild med alla chaufförer. Mycket av snacket där nere handlade ju om den förväntade kampen mellan de stora stjärnorna, så efter gruppbilden ville fotograferna ha en bild med Morbidelli, Liuzzi och Fisichella. Jag var på väg därifrån, men som vanligt kunde jag inte låta bli att sticka fram huvudet och smajla lite in i kameran. Med tanke på hur helgen slutade så blev det en väldigt passande bild, he-he.”

     

    Trots att du har funnits med i täten hela året så känns det lite grann som att du fick ett andra genombrott den här helgen, inte minst beroende på publikintresset och mediabevakningen runt Vallelunga i Rom-trakten.

     

    ”Det var 33 000 pers där. I särsklass mest i år, även om det har varit mycket folk på Imola och Monza också. Fisichella kommer tydligen från den där trakten så det var en häftig inramning. I samband med autografskrivningen var fansen totalstolliga.”

     

    Och viss beundran börjar även den blonde svensken väcka. Det fanns till och med heja-skyltar med ditt namn  i publiken.

     

    ”Det var första gången faktiskt. Skôj, men jag är ändå inte direkt känd. Absolut inte i jämförelse med de stora stjärnorna. Det är väldigt bra också. Bara jag tar av mig föraroverallen så kan jag lugnt gå genom depån utan att en enda vet vem jag är.

     

    Men nu är du mästerskapsledare och ett jagat byte igen inför näst sista deltävlingen i Pergusa.

     

    ”Det blir bra. Hur det än går där så är jag med och slåss om mästerskapet in i slutet på Indonesien. Allt kan hända och det skiljer verkligen mycket från gång till gång beroende på att bilarnas egenskaper är så olika. Det här var en bra bana för oss, vilket vi visste på förhand, så poängen behövdes. På Pergusa-banan är det rakare och det passar bilar som går snabbare rakt fram. Det går inte att försvara sig mot omkörningar på raksträckorna hur man än vrider och vänder på det. Det är ändå häftigt hur händelserikt det är i Superstars. Så många omkörningar jag har gjort i den serien under säsongen har jag inte gjort totalt i hela min karriär förut.”

     

    Frågan är om du kan hålla dig lite lugn på de västvärmländska vägarna den här veckan då, med tanke på bilen som står parkerad utanför verkstaden.

     

    ”Jag har fått låna en VW Phaeton för att provköra den här veckan. Underbart, jag vill testa alla bilar som finns i världen…”

     

    En vinnares belöning kan jag tänka, men visst har du fått känna på att vara en riktig ’loser’ också under veckan. Eller hur?

     

    ”Ja, ja, ja, jag fick koka frukost-gröten. Jag och Emil körde sten-sax-påse om det. Vi hade lika i första, påse båda två. Då chansade jag på att köra samma, men han bytte till sax. Trodde att min taktik skulle fungera, men tyvärr…”

     

    Bättre lycka i testet om en styrning i Porsche Super Cup. Platsen för uppgörelsen har varit hemlig…

     

    ”…men nu är den officiell. Det blir på Vallelunga i Italien. Det känns ganska bra efter den här helgen!”

    Johans vecka speglad av Morgan Carlsson

    04/10/2012 by Johan Kristoffersson

    Johan står i full blom, hoppas på däckslitage och gör en överraskande skoputs.

    ”Kändes tomt efter finalen och även om det finns mycket att göra i verkstaden, så är det lätt att bli rastlös när man inte har någon körning. Men nu är det äntligen dags igen! Packat och klart inför Italien och jag riktigt känner hur tävlingssuget växer under tiden vi sitter här och pratar.”

     

    Men du har väl haft fullt upp som florist senaste veckan. Det står ju blombuketter överallt här. Är det några särskilda gratulationer du kan berätta om?

     

    ”Ja visst. Buketten från Arvikas lokale profil Sven var klart överraskande. Dessutom har kommunalrådet Claes Pettersson skickat blommor och så kom det ett grattis från Jost Capito, chefen på Volkswagen Motorsport. Det var i och för sig inte så konstigt, men kul. Sedan fick jag också en hälsning från någon som heter Ekblom. Han har visst kört i den här serien en gång i tiden, he-he. Jag har förresten gratulerat honom också, för någon sa att även han har vunnit någonting i år, tydligen…”

     

    Helt motorfritt har det ju inte varit. Det blev visst en del rallycrossåkande på Westombanan med Sciroccon för dig och pappa.

     

    ”Inte mycket, men lite grann. Det var ju faktiskt första gången jag provade den på bana och det var svårare än jag trodde. Otroligt dåligt grepp på gruset. Det slutade aldrig sladda. Och faktiskt måste jag säga att jag var lite imponerad av gubben. Det där sitter i ryggraden på honom.”

     

    Lite motvilligt erkännande, märker jag… Två titlar har du tagit i år och på Vallelunga går jakten på den tredje vidare. Du fortsätter dessutom att frottera dig med gamla formel 1-förare. Fisichella dyker upp den här gången.

     

    ”Ja, den sjunde tidigare F1-föraren i Superstars-serien den här säsongen. Vi får hoppas att han inte tycker det är alltför kul efter helgen, ha-ha. Men det där är inget jag bryr mig om. Jag bara kör och är van att alla andra är duktiga förare också, så det spelar ingen roll att det sitter en F1-meriterad förare bakom ratten i en del bilar. Det är snarare en fördel, eftersom de har koll på läget och inte gör misstag eller dumdristiga satsningar som man själv kan åka dit på. ”

     

    Två och en halv månad sedan senaste tävlingen i Superstars. Det är inget dåligt sommaruppehåll i den serien.

     

    ”Nej, vi får hoppas att de andra är ordentligt rattrostiga, he-he. Men jag vet att Liuzzi åtminstone har kört en del tävlingar i någon annan serie och det har säkert flera av de andra förarna också. I vilket fall ska det bli riktigt kul och jag hoppas verkligen att vi får göra två riktigt vassa test, ett bra kval och att vi kan köra som planerat utan tekniskt strul. För mig är det alltid viktigt att få många varv eftersom det är ännu en bana som jag inte varit på förut. Visst har vi kommit in i ’fönstret’ med bilen efter så pass många race i år, men det är alltid en del finjusteringar inför varje bana. Jag var hemma hos Emil Anderssson och körde banan på datorn för några dagar sedan. Den verkar riktigt intressant, en öppen början med en riktigt riktigt snabb första sväng, ordentligt krokigt på mitten och så lite öppnare igen på slutet. Dataspelet ger inte känslan för höjdskillnader eller hur höga curbsen är, men jag får ändå en aning om layouten. Det verkar som banan passar helt okej för vår bil. På det krokiga partiet ska vi plocka en del, även om det är klurigt att ta sig om på såna partier. Får se till att ligga först hela tiden. Tyvärr, om man får säga så, är däcken lite för bra. Eftersom vi har en bil som är snäll mot däcken vore det bättre med mer slitage så att de bakhjulsdrivna bilarna får lite mer såpa…”

     

    Då så, är det snart dags att släppa iväg dig till Rom-trakten, via en frukost på VW i Södertälje. Till sist: Har det hänt något annat kul bland de vardagliga sysslorna under veckan?

    ”Jag skulle göra ren race-skorna häromdagen. De hade ju blivit bra leriga efter att ha trampat i kladdet runt travbanan. I våras köpte jag två nya par och de brukar hålla ett par år i alla fall. Nu såg jag att de redan var nästan utslitna och jag fattade ingenting. Men så slog det mig: Jag har ju faktiskt kört nästan tre hela säsonger i år, med alla tävlingar.”

     

    Tänk vilka upptäckter man gör när man får ägna sig åt så simpla saker. Ska inte en racingmästare slippa skoputsning? I Premier League-klubbarna får ju juniorerna ägna sig åt sånt…

     

    ”Ha-ha, där var det nära att jag sa något olämpligt om fotbollsspelare igen. För mig ingår det i förberedelserna att se över den personliga utrustningen, packa ner turkallingarna och solbrillorna. Tvättar gör jag också själv så klart! Har till och med tvättat Jordis overall i sommar. Med tanke på skillnaden i storlek på oss så såg det aningen roligt ut när våra overaller hängde bredvid varandra på verandan…”

    Johans vecka speglad av Morgan Carlsson

    27/09/2012 by Johan Kristoffersson

    Johan är euforisk på en dubbelmästares vis, men guldgossen får inte växa upp i himlen…

    ”Jag tycker att vi har haft en del stolpe-ut tidigare under säsongen, men på Solvalla spelade allt oss i händerna – verkligen! Och fruktansvärt gôtt att få till det så under en finalhelg. Det känns roligt även för teamets skull, för VW, e-on och våra andra samarbetspartner och extra mycket för personalen på min bil. Det är ju i princip samma gäng som var med på Fredriks bil ifjol och fick uppleva det tråkiga slutet på Mantorp.”

     

    Du pratade inför tävlingen om hur viktigt kvalet skulle bli – och det blev ju så.

     

    ”Ja, men vi gjorde också ett oerhört bra test före kvalet. Innan vi åkte ut hade jag och Ronnie klurat ut ungefär vad som skulle funka på den nya banan. Det visade sig inte alls stämma, så vi fick göra ganska stora förändringar under pågående test, betydligt större än vi brukar göra på en bana som är känd sedan tidigare. Ronnie lyckades dock hitta exakt rätt och mina mekaniker jobbade stenhårt för att utföra det som vi föreslog.  Q1 blev därför riktigt bra. I Q2 fick jag en del bromsproblem samtidigt som Patrik fick på ett riktigt smask-varv. Tycker jag har haft mycket oflyt i kvalen under säsongen och flera gånger hamnat tvåa, hängande på yttern, där tredje rutan hade varit bättre. Den här gången ville jag hellre vara tvåa än trea, men blev istället trea med en Cheva utanför.”

     

    Det verkade ju ändå som att din och Patriks uppgjorda taktik fungerade när han öppnade luckan och släppte fram dig.

     

    ”Fast grejen är den att det faktiskt inte var planerat. Visst pratade jag och Patrik en hel del om olika tänkbara scenarier i starten och om vi skulle kunna få till en planerad taktik, men vi har försökt förr och det blir sällan som man har tänkt sig. Istället valde vi att inte ha någon strategi utan försöka lösa situationen som uppstod. Eftersom jag fick riktigt bra drag i starten så blev effekten precis så som man hade kunnat hoppas på, utan att vi hade bestämt något i förväg. Sedan blev det ju ändå inte fortsättningen som planerat eftersom jag blev lite för ivrig. Den fråga jag har fått absolut mest, ungefär 700 gånger, efter racet är utan tvekan: Hur kändes det när Rickard smet om på innern och upp i ledning? Min första tanke var: ’jag tar honom’, eftersom jag kände att vi var snabbare, men efter ett par varv kom jag underfund med att det inte skulle bli så lätt. Dessutom fick jag hjulspinn och drog av banan en sväng så det blev en lucka framåt. Då bestämde jag att det var dags att börja skärpa till sig ordentligt. Planen var att satsa allt på ett enda riktigt ärligt omkörningsförsök. Det vet man förstås inte hur det hade slutat, men vi kom ju aldrig dit som tur var, eftersom även Rickard gjorde en miss.”

     

    Men det var många varv kvar fram till SM-titeln. Tankarna bör ha snurrat i skallen.

     

    ”Egentligen inte. Jag var så oerhört fokuserad på mitt eget. Jag hade kört den här tävlingshelgen ett antal gånger i skallen i förväg och hade verkligen talat om för mig själv att inte ta in några störningsmoment. Det har hänt andra förare så ofta att någon kommer till en final i ledning och sedan faller på grund av det mentala inte hålls på plats. Jag var väldigt bestämd att det inte skulle få ske med mig. Men naturligtvis märkte jag vad som hände bakom. Jag såg en Honda komma farande äckligt fort. I samma veva såg jag en skylt med 12 varv kvar och undrade hur Sturesson skulle orka hålla Engström bakom sig. I det läget satsade jag på att köra så nära gränsen som möjligt för att hinna bygga upp en lucka innan Engström kom upp bakom mig. Men helt plötsligt började han tappa igen, precis som hade skett i första racet, och då blev det lugnare igen. Det höll ända fram och nu är jag ju faktiskt familjens förste STCC-mästare. Har inte hunnit påpeka det för pappa än, men det är dags nu, he-he.

     

    Jag såg dock en bild på ”mästaren” där han går runt med en sopkvast i verkstaden. Det verkar som du har blivit nerplockad direkt här hemma.

     

    ” På det här stället är det ingen risk att man blir en firad stjärna med en massa fördelar…”

     

    Men idag firas det med svärmors tårta i alla fall…

     

    ”Det får bli en liten, liten bit bara. Annars är det risk för att det tänkta DTM-testet senare i höst inte blir av.”

     

    Det borde väl bli två bitar eftersom Carrera Cup-titeln kom som en bonus..?

     

    ”Där fick vi inte alls till kvalet. Vi trodde banan skulle ändra sig på ett annat sätt än den gjorde. Bilen satt inte ’knuten runt lillfingret’ som den brukar göra när vi har lyckats med inställningarna, men tvåa-trea hade ändå varit ett bra resultat i första heatet. Nu blev det istället något helt annat när jag redan på varv 3 fastnade på tvåans växel. Inte helt bra, men ändå en idealisk bana och ett idealiskt väglag att få ett sånt problem. Tyvärr blev jag påkörd och fick punktering så det var bara att köra in i depån och byta däck. Jag fortsatte ändå köra varje varv det fortaste jag kunde, med tanke på att det skulle kunna hända saker framför. Mycket riktigt så var det två bilar som fick problem så jag kunde bli nia till slut. Till andra racet kändes det mycket bättre. Redan på warm-upen kändes det som jag var ett med bilen och tidigt i loppet drog jag en ytter-rökare i kurva 3. Det är skönt med regn och blött för då kan man göra såna saker som inte går i torrt…”

     

    Men du hamnade lite i problem när du dök på insidan om Jörgensen och kom i kontakt med honom.  Var du aldrig orolig för en bestraffning?

     

    ”I det läget bekymrade jag mig mer om att kylaren skulle gå sönder. Jag var ju förbi med nästan hela bilen på insidan när han stängde dörren då klockan var en hundradel i tolv. Visst, lite oroligt var det ju. På sista varvet ropade jag på radion för att kolla så jag verkligen inte hade fått någon bestraffning. Då plötsligt hörde jag pappa, som aldrig brukar prata på radion annars: ’ta bilen i mål så blir det SM-guld’.”

     

     Efter två guld borde det ha blivit ett skapligt firande…

     

    ”Teamet hade planerat att slänga mig i ån på Solvalla, men troligen insåg de att jag är för tung så det blev inget. Det fortsatte med fest på VW:s showroom. Det blev skapligt lugnt. Vi slapp hämta ut någon av festdeltagarna på sjukhus, vilket har hänt vid ett annat tillfälle, ha-ha. Själv var jag rejält trött efter den långa dagen, men gick väl fortfarande en del på adrenalin också. Det blev en del champagne på kavajen innan festen var slut i alla fall…”

     

    En alldeles perfekt helg alltså, helt utan missöden.

     

    ”Nja, vi fick parkeringsböter i p-huset vid hotellet, utskrivna klockan halv fyra på morgonen. Det var någon som tog sitt jobb på största allvar det…”

     

    Förra veckan konstaterade vi att du stod inför ett Mission Impossible à la Tom Cruise. Du lyckades med ’agent-uppdraget’ och fick till ett riktigt film-slut. Kanske läge att summera årets STCC-säsong i några tänkbara filmtitlar – med dig själv i huvudrollen.

     

    ”Okej. Nummer 1: ’Uppercut’ – slå underifrån!. Nummer 2: ’Unbreakable’ – övernaturligt. Nummer 3: ’Se upp för dårarna’ – oklart vilka det anspelar på. Och nummer 4: The Merciless Gold Digger’ – gissa varför?”

    Johans vecka speglad av Morgan Carlsson

    20/09/2012 by Johan Kristoffersson

    Johan gör en Tom Cruise, vill gå upp i varv och rycker propparna.

    ”Jag åkte till Stockholm redan i tisdags eftersom det var presskonferens. Det var intressant att komma till Solvalla. Inte varje vecka man kommer till tävlingsbanan innan den ens är färdigbyggd. Lite speciellt att inte alls veta vad man ska förvänta sig. De flesta andra banor i Sverige känner vi till i minsta detalj och i Östersund kunde man ändå ha en viss uppfattning om hur banan skulle kännas. Här har man ingen aning om hur trångt eller tajt det kommer att bli. Men vi fick åka ut på de delar som var klara i tisdags och jag blev förvånad att det var så pass brett på startrakan.”

     

    Efter oflytet på Knutstorp känns det lite som att du drar på feta solbrillorna och får ett uppdrag via en svart väska som sedan brinner upp – ett Mission Impossible. Är du helgens Tom Cruise?

     

    ”Jag kan fortfarande vinna, även om förutsättningarna är att jag helst ska ta hem båda racen. Min stora fördel är att jag inte har något att förlora. Jag ligger trea och kan inte bli sämre än trea. Både Rydell och Nykjaer har poäng att försvara och platser att förlora. Kvalet kommer att bli det viktigaste på hela säsongen, även om det kommer att hända saker i heaten också. Det är ju inga maskiner som kör bilarna. Misstag kan ske och eftersom det är final så kommer ingen att spara på något. Det blir tuff och tät racing.”

     

    Rallycross-takter ska det ju bli i vilket fall, eftersom det blir pausunderhållning i den stilen.

     

    ”Ja, vår Scirocco finns på plats med pappa vid ratten och så ska Kenny Bräck vara med och köra en av Andreas Erikssons bilar.”

     

    Pådraget inför finalen verkar stort. Marknadsföringen har varit hård och det pratas STCC-final lite överallt.

     

    ” Det märks verkligen att det är stort intresse. På presskonferensen var det mycket folk, från SVT, TT och många andra. När jag tog en tur på stan så hängde det affischer lite överallt.”

     

    Det snackas och skrivs om ”äntligen” final, men det innebär ju också att säsongen snart är över. Det gillar väl inte du, som tycker om att åka bil.

     

    ”Helt klart är det lite både och. Visst är det häftigt med final, men det är ju surt att det drar ihop sig till vinter. Jag vill ju köra racerbil varje vecka. Det vore fint att få något uppdrag att testa och utveckla en ny bil, köra så där 7 000 varv någonstans nere i Australien. Och bara nya däck hela tiden, rena drömmen, ha-ha…”

     

    Att det börjar dra ihop sig på riktigt allvar märks även vid Glafsfjorden i Arvika. När tankarna ska samlas inför slutuppgörelserna har stallchefen för vana att ta fram fiskespöt och under veckan rapporterades om en riktigt udda storfångst.

     

    ”Han brukar göra så, ja. Jag fick ett bildmeddelande från honom med ett monster till fisk, vet inte ens vad det var för sort. Men jag hoppas han fortsätter ha den turen så kanske vi kan fånga något riktigt stort även under helgen.”

     

    Enligt obekräftade uppgifter var det en asp på drygt fyra kilo, men eftersom det är Solvalla som gäller under helgen kanske det är bäst att släppa ’trollingen’ och fundera på vad ni har för hästhandlarknep för att trolla hem SM-guldet…

     

    ” Jag funderar på att vi i heat 2 kan gå utan skor fram. Och när vi kommer på upploppsrakan så rycker vi propparna…”