Johans vecka speglad av Morgan Carlsson

31/05/2013 by Johan Kristoffersson

0 comments

Johan planerar svängar, får reseabstinens och tvingas ner på alla fyra.

”Jag får erkänna att jag tippade fel på F1-loppet i Monaco. Jag hade visserligen Rosberg i pole, men trodde inte han skulle hålla hela loppet mot min favorit Hamilton. Det känns lite skämmigt med tanke på att Rydell skrev på Twitter att Rosberg skulle ta det. Men det var i alla fall roligt att Rosberg fick vinna, trettio år efter att pappa gjorde det på samma ställe.”

 

Far och son på samma bana. Det känns bekant. Du står ju inför en helg med tävling på hemmabana. Rallycross på Westom, där pappa vann en EM-deltävling 1998. Nu är det SM, femton år senare, och en ny generation Kristoffersson ska lista ut Westombanans gåta.

 

”Vi tränade några varv i lördags. Inga problem med bilen. Vi verkar i alla fall ha fått ordning på drivaxlarna, har bytt ut en del material och så har vi reservdelar på plats. Körningen kändes sådär. Jag hade känslan att det gick lite för sakta. Det måste gå att åka fortare. Det känns som en bana där körsättet och spårvalet avgörs av om man får köra ganska ostört eller om man har någon tätt bakom. Jag tror på att åka snålt i alla fall, hålla sig vid innerkant i första svängen och flyga lågt över ’myggsprätten’. Det svåraste är att få till flytet i depåsvängen. Den är klurig. I lördags fick jag i alla fall klart för mig att ingenstans finns så många reservchaufförer som på Westom. Pappa är förstås en av dem och det är klart att han har kört några varv där uppe och kan en del knep.”

 

Många läktarchaffisar blir det säkert också. I samarbete med lokala VW-handlaren Olof Ericson har ni cirka 70 gäster på plats i teamet.

 

”Hoppas verkligen det kommer mycket folk i övrigt också. Klart är att det gäller att inte göra bort sig på hemmabanan. De som vanligtvis läser om mina tävlingar i Arvika Nyheter kommer kanske och tittar nu, så det blir till att hålla i ratten ordentligt.”

 

Överhuvudtaget känns det väl konstigt för dig att åka på tävling, inte i Tjeckien, Italien eller Skåne, utan en mil hemifrån…

 

”Ja, ha-ha, jag funderar på att ta en matpaus vid Gate gästgiveri och kanske ringa till flygplatschefen Langton och fråga om jag kan få ställa lastbilen där och sova över innan sista kilometern fram till banan, så att det känns mer som vanligt. Undrar om man behöver byta färdskrivarkortet längs vägen…”

 

Två helger på raken hemma. Du var ju till och med helledig helgen som gick.

 

”Det blev faktiskt en sväng på Olssons Brygga. Rydell & Quick uppträdde och vi hade allmänt trevligt. Under veckan har det varit intervallträning med cykeln, första riktiga passet på länge eftersom jag har varit sjuk. I tisdags blev det en sväng från Arvika, ner till Vännacka och över Koppom och Åmotfors hem, en tur på runt tio mil.

 

En riktig genomkörare, men den värsta omgången fick du tydligen under onsdagen här i verkstaden.

 

”Usch ja. Jag och Emil smällde ett däck på en lastbil. Vi skulle fylla luft när däcket helt plötsligt exploderade. Det var riktigt otäckt och kunde ha gått mycket värre om vi hade haft otur. Efteråt hamnade jag på alla fyra och var helt groggy. Plötsligt stod pappa bredvid mig – han hade hört smällen från övervåningen - och undrade hur det var med mig, så jag kanske var borta ett litet tag till och med. Jag fick en liten rispa på ögat och ena örat gör fortfarande ont. Både jag och Emil har kraftiga märken på armarna, men det kunde som sagt ha gått ännu värre. Efteråt blev jag helt seg i kroppen, någon sorts reaktion på att jag gick in i skyddsläge, en adrenalinreaktion kanske.”

 

”Vilken jädra smäll” som Dynamit-Harry skulle ha sagt, men någon sjukskrivning är inte aktuell..?

 

”På lördag ska det inte vara några problem!”

 

0 comments

This thread has been closed from taking new comments.