Volkswagen Team Sweden

Johan jobbar sig fram till pallen och får en inblick i folkrace-världen.

”Banan i Turkiet var ganska annorlunda i verkligheten jämfört med vad man hade kunnat se från filmerna. Det var stor skillnad på asfalt- och grusdelarna och man skulle helst ha haft två helt olika bilar. När jag fick till ett bra varv så hade vi lika bra speed som de bästa, men problemet var att jag inte lyckades åka lika fort varje varv. Till söndagen gjorde vi några små ändringar här och där samtidigt som jag jobbade med detaljer i körningen. I tredje omgången hade jag kunnat göra något riktigt bra men då blev det ju en jäkla smäll mellan Jeanney och Heikkinen. Med de båda bilarna stående efter blindsvängen så gick det på en växel lägre än det skulle där och vi fick bara till en sjundetid. Det var lite idiotiskt att inte rödflagga det heatet.”

Men trots en tiondetid i fjärde omgången så hade du ett skapligt läge i semifinalen.

”Jag kom ju ut som fyra och tog sedan jokern på sista varvet och tog mig upp på tredje plats. Sedan hade Robin och Timmy sin fight och jag lyckades smita upp i ledning, men blev lite för djup i nästa sväng och sedan kom Timmy rakt in i framhjulet på mig. Han fick sedan en smäll tillbaka av mig i nästa sväng och när Robin sedan snurrade så hade jag ändå tredjeplatsen. Nitiss hade ju varit snabb hela helgen och låg precis bakom mig, men det var bara två-tre svängar kvar och jag kände inte någon egentlig fara. Men jag hade gärna stått längst fram i finalen istället för längst bak.”

I finalen fick du lite problem att fatta beslut om jokern i starten.

”Jag var på väg in, men såg då att Jeanney också gick in. Jag hade ingen lust att vara tredje man in i jokern, men innan jag hade bestämt mig så smet Marklund upp på innern. Sedan gjorde han nog en miss i hårnålen så jag kunde ta mig förbi. Sen körde de andra ihop med varandra så det blev ganska lugnt därifrån fram till tredjeplatsen.”

Det kändes som att allt inte gick på räls och att hela teamet fick slita för pallplatsen.

”Verkligen! Jag är nästan mer nöjd med den här tredjeplatsen än jag var med andraplatsen i Barcelona. Det stod och vägde flera gånger och särskilt i början var det lite emot hela tiden.”

Men nu släpper du VM-poäng och miljonvärdesbilen för en helg och sätter dig i en Volvo 245 under NGK Masters i Karlstad.

”Jag sa redan samma dag som NGK förra året att jag aldrig skulle åka igen om jag inte hade en riktig bil. Då fick jag ju inte åka ett helt heat ens, utan bara totalt knappt tre varv.”

Du var själv nere hos Daniel Wall och hämtade bilen. Fick du några tips från folkrace-kungen?

”Han sa att han inte har någon körskola, ha-ha. Det är nog svårt att tala om för någon som inte kört så mycket folkrace hur det ska vara. Visst, det är tre pedaler och en ratt, men det är ändå inte samma sak. Det är bara att göra som GW Persson och titta på det rent statistiskt: ingen har kommit från rallycross eller racing och gjort något som ens är i närheten av ett bra resultat i folkrace.”

Men du tävlar ju också mot en del rallycrosskollegor.

”Hedström, Kevin, Sebastian och Robin har ju kört hur mycket folkrace som helst. Timmy däremot har kört ungefär lika lite som mig. Honom ska jag i alla fall köra ifrån.”

Du har testat din svarta 245:a lite grann under veckan.

”Den är bakhjulsdriven och oerhört baktung, som Porschen ungefär.”

Det var en oväntad och lite lustig jämförelse.

”Ha-ha, ja, den känns ungefär som att kasta en slägga med skaftet före, men jag tror att det kan bli väldigt kul det här. Om jag får ta mig i mål i tre heat så är det inte hela världen om jag inte tar mig till final.

Det där menar du inte…

”Ett heat åtminstone skulle jag vilja vinna för att visa att vi som kommer utifrån också kan köra bil. Och kommer jag till kändisheatet så blir det slakt. Det bästa med det här är att inte behöva spara på något och att veta att man inte behöver trava runt bilen i två veckor efteråt för att se när de bygger ihop den igen, ha-ha.”