Johan får VM-feeling, har noter på hjärnan och saknar sms-trafik.

”Jag var på skid-VM i Falun som teståkare för en ny glidvalla, Goldmaker, och hade tillgång till området där coacherna står eftersom jag hade teståkarväst på mig. Därmed fick jag lite känsla för banorna och det tryck som blev inne på stadion, sånt som man inte kan få med sig när man ser på tv.

Och den gamla längdåkartarmen vaknade till liv. Blev du sugen på att tävla?

”Jag blev sugen på att vara i så bra form och så stark i kroppen som åkarna är. Det är helt otroligt vad de bara matar på uppför backarna. Det var väl egentligen bara på femmilen som föret blev så tungt att det märktes att de fick problem. Annars gick det ruskigt fort.

Och så fick du lite inblick i den märkliga valla-världen…

”Ja, Fischer i Österrike hade hyrt två lastbilar av oss så jag var verkligen med bakom kulisserna. Det är helt sjukt vad många skidor det vallas till varje tävling. Och folk springer fram och tillbaka med åt alla håll och allt är väldigt hemligt. Det är ingen idé att fråga något för man får inga svar, ha-ha.”

Men du lämnade VM i förtid för att göra debut i rally, i norska Numedalsrallyt.

”Det började egentligen med att vår motortrimmare Per Johansson skulle köra rallyt och frågade om jag skulle hänga med också. Ole Christian skulle ju också åka, men att det verkligen blev något var Erik Veibys förtjänst. Hade jag frågat pappa hade det nog blivit nej, ha-ha. Men nu hade Even Management en Skoda som de hade totalrenoverat och Patrik Barth var ledig som co-driver och honom känner jag lite grann sedan förut. Han har ju oceaner med rutin inom rally om man jämför med mig. Jag hade ingen licens eller nånting så det blev till att gå not-kurs och co-driver-utbildning. Sedan fick jag två testdagar i en vanlig bil där vi skulle testa noter. Då trodde jag att vi skulle kunna köra heldagar, men det upptäckte jag snart att det här med att köra bil och samtidigt lyssna på noter, det gör man inte många timmar på raken. Efter de dagarna hade jag rejäl huvudvärk och ändå körde vi enkla noter för att det skulle fungera. Vi körde siffernoter 1 till 6 och distansen mellan svängarna. På torsdagen fick jag testa Skodan på en fyrakilometerssträcka med noter som Ole hade skrivit åt oss. Då var det första gången jag fick noterna via inter-com. Det var stor skillnad. På fredagen blev det genomkörning av tävlingssträckorna i 60 km/h med köpta arrangörsnoter. Vi filmade allt och ägnade hela kvällen åt att köra genom alla filmer. Så när vi skulle tävla på lördag morgon var jag redan lite mör.”

Fast det gick ju bra, även om det verkade som du tog det lugnt i början.

”Vi hade försökt räkna ut ett lämpligt tempo och bestämde sedan att lägga oss tre snäpp under det för att inte ställa till med något i början, så vi började mycket försiktigt första tre ss. Det som är svårt är avståndsbedömningen. I racing bromsar man ju alltid på ett märke, men här får man ett mått och det är ganska stor skillnad på ’en sexa 100 m’ när man ligger på varvstoppet eller när man kommer på tvåans växel. Det står ju inga 100 m-skyltar i skogen, tyvärr, ha-ha. Men vi låg på marginaler, hade knappt en enda sladd och använde inte snövallarna.”

Men det gick fortare och fortare och på slutet hörde ni till fältets snabbaste.

”Det är två stora orsaker till att det gick så pass bra. Den första är att bilen gick som en klocka och den andra att Patrik hade full koll på allt. Men det var absolut roligt och gick riktigt bra. Allt man är bra på är roligt. Vi kom ner till att vara bara 0,9 sekunder efter Brynhildsen per kilometer. Men samtidigt är det ju där det börjar ta emot, när man ska kapa det sista. Jag märkte att man måste lära sig att ta emot mycket mer information från noterna för att kunna köra fortare.”

Smakar mer?

”Det är bra att få körträning inför rallycross-säsongen och jag sa innan att jag tänka mig att åka mer om det ger mig något och jag fick faktiskt ut ganska mycket av det, så rally kan bli ett fortsatt komplement. Nu har jag provat racing, rallycross och rally. Jag tror det är nyttigt att inte fastna i ett mönster utan testa nya vägar. Jag vill också påpeka att jag fick många sms före tävlingen om att jag skulle ta med snöslunga, timmerspel och andra hjälpmedel för att ta mig ur skogen, men jag har inte alls fått lika många efteråt, ha-ha.”