Johan grottar ner sig, sneglar på ny skönhet men tar med sig den gamla på turné.

”Jag var i Hudiksvall på landslagsläger under måndag och tisdag. Vi var bara tre stycken på plats: jag, Timmy Hansen och Erik Färén. Det var synd att det inte var fler för det var riktigt bra anordnat med Magnus Lampert som arrangör. Det är riktigt kul när ett gäng tävlingsmänniskor samlas och gör saker tillsammans. Vi åkte båt ut till en äventyrsö där vi bodde. Vi körde mountainbike, åkte vattenskoter, spelade paintball, åkte linbana och badade i badtunna.”

Låter som ett par ganska behagliga dagar…

”Ja, men andra dagen blev det grottklättring. Det var en riktig adrenalinkick. Usch. Jag mår dåligt bara jag tänker på hur det var där nere i grottan. Samtidigt är det en häftig känsla att ha klarat av något sådan som jag absolut inte skulle vilja göra egentligen. För det första var det så trångt att jag nästan inte kom in. Där nere var det sedan förstås kolsvart och pannlampa som gällde. Vi hasade ungefär 10 meter rakt neråt och kanske 50 meter i längd. Det var så trångt på vissa ställen att det absolut inte fanns någon återvändo, utan man kunde bara klämma sig framåt. Ett område var riktigt brett, men bara några decimeter högt, så man fick krypa med huvudet på sned. Dessutom var det fullt med källarspindlar som kröp omkring. Om jag hade mött en orm där tror jag att jag hade blivit kvar där nere. Det där var verkligen en sån sak som jag har sagt på förhand att jag inte skulle göra, men samtidigt är man en sån där adrenalin-pundare att man vill ha reda på vad som händer i utsatta situationer. Jag har börjat bli lite mer åt det hållet och skulle kunna tänka mig att testa bungy-jump eller fallskärmshoppning – kanske…”

Det låter som att du längtar till ”Fångarna på fortet”.

”Mmm, det skulle vara intressant att se hur jag hade reagerat i ormkällaren där. En sån sak skulle jag aldrig göra om det inte var en äkta tävling och därmed handlade om att göra allt för laget. Då måste man ju.”

Före lägret hade du en lugn och avslappnad helg.

”Det blev mycket träning. Cyklade två pass. På lördagen var Zandra med, så det var hon som bestämde tempot. Andra dagen cyklade jag själv och tog ett löppass efteråt. Det blev en minigolfrunda med Zandras lillebror också. Tyvärr fick jag storstryk. ”

Och inget trädgårdsarbete på hela helgen?

”Nej, gräset har inte blivit klippt sedan före Belgien-tävlingen. Det börjar bli dags att få besök av Ole Christian nu, he-he…”

Och resten av veckan blir det vanligt kneg i verkstaden.

”Kränga däck… Men vi har ju fått hit den tredje Polo-karossen, så den går man ju och kikar lite grann på. Riktigt kvalitetsbygge, fint gjord precis som de andra två. Allt är gôtt i ordning och det känns bra att det händer nya saker. Någon liten förbättring är det på den här, men det mesta är helt lika.”

Trots nytillskottet så har ni plockat fram ett gammalt bygge.

”Ja, vi har ruskat liv i Sciroccon igen. Den har legat på jäsning sedan Ole Christian tog nacksving på den på Westombanan, men nu ska vi använda den på Elmia-mässan på tisdag för att skjutsa folk i. Jag åker direkt dit från Hyllinge, där jag ska ställa ut Polon på Bauhaus under måndagen. Efter Elmia hoppas jag hinna hem en kort sväng, men det kan bli så att jag åker direkt från Jönköping till Knutstorp.”

Rallycross var det även gångna helgen, VM i Kanada.

”Det var en intressant bana på det viset att det gick upp mot 190 knyck som mest. Samtidigt verkade det vara svårt med hoppen. Det var rejäla kast en del fick. Man såg mest underredet på bilarna från inboard-kamerorna ibland. Det är helt klart svårt att bygga provisoriska hopp på banor som är gjorda för racing. Men totalt sett kan man säga att det fanns en förare som var helt outstanding – Petter Solberg.”