Volkswagen Team Sweden

Johan får gashäng, står för årets bragd och gör något högst ovanligt.

”Banan nere i Italien visade sig vara stor och öppen och ganska platt. Jag insåg snabbt att det skulle gå riktigt fort och blev ordentligt sugen på att köra. Det är ju väldigt mycket effekt i en rallycrossbil, men det är sällan vi får sträcka ut riktigt ordentligt med den. Här gick det över 200 km/h på sina ställen och över hoppet hade vi fullt på femman i 160 blås; det var jäkligt kul. Vi förstod redan på träningen att vi skulle behöva dreva om och ändra inställningar så att bilen blev hårdare i sättningen. Eftersom vi inte har något att jämföra med så är det svårt att veta om vi gjorde rätt, men jag tror absolut det.”

Ja, du låg ju med i täten redan från start.

”Ja, fast jag måste säga att jag blev lite förvånad över hur många som var bra med på tiderna, att det var så tätt bland så många, men det är väl det som är VM… Efter hand och över fler varv blev det ändå ganska tydligt att det var tre stycken som var lite snabbare än de andra, jag, Timmy och Petter.”

Men det var ändå en händelserik tävling för dig, redan från första heatet.

”När vi stod uppradade och väntade på att heatet före skulle åka iväg så dog bilen. Helt utan förvarning, batteriet stendött. Samtidigt fick jag se att Petters bil läckte olja på startplattan i mitt spår. I det heatet blev det sedan rödflagg och omstart och då kom han tillbaka och ställde sig lite mer till vänster och läckte ännu mera olja. De hällde på absol och Bart var där och sopade som en galning för att få bort det mesta. Till sist fick vi också få start på bilen och jag lyckades ta starten. Jag gjorde några små misstag längs vägen, men det blev ändå en bra tid.”

Och dramatiken fortsatte.

”I andra heatet kom jag iväg före Timmy som stod på insidan, men sedan fick jag gashäng, absolut gasen i botten redan från första varvet. Jag provade att stänga av responssystemet för att se om det kunde hjälpa, men fick starta det igen.”

Uppenbarligen är det så man ska ha det eftersom du var snabbast då.

”Det var väldigt roligt och hela teamet kunde konstatera vid middagen på kvällen att ingen skulle kunna ta ifrån oss känslan av att vara snabbast efter första dagen, oavsett hur det skulle gå dag två.”

Men det fortsatte ju ganska bra, om än med ny dramatik…

”I tredje heatet tog Timmy starten och jag var tvåa ut. Det var tidigt på morgonen och de hade vattnat banan. Precis efter hoppet gled jag för långt ut, kom upp på chikanen och var uppe på två hjul. Jag tappade en del tid där och eftersom det är så jämnt så skickar ett sånt misstag ner en i resultatlistan. Då gick bilen helt perfekt, men det var jag som inte körde nog bra. Ändå var det ett lärorikt heat. Man lär sig en hel del på att ligga bakom andra också, om olika sätt att köra.”

Sista kvalheatet och du var med i absoluta toppen.

”Då startade jag längst ut och alla fick en riktigt jämn start. Jag tvingades backa av och kom ut som fyra med Henning bakom. Timur, som var framför, gjorde en liten miss och jag försökte ta mig förbi på utsidan, men istället lyckades Henning ta sig om mig. På sista varvet kunde jag sedan ta mig förbi Henning igen. Alla körde fort där, så det blev en bra tid i alla fall.”

Dags för semifinal och en av årets största bragder i rallycross-VM.

”Så långt låg jag tvåa och hade fått ihop 15 VM-poäng. Inför semin kändes det riktigt bra. Jag rensade däcken och planerade för en safe och bra start från innern. Jag startade launch-systemet, låg med gasen i botten, höll på knappen och bara väntade på ljuset. Då, helt plötsligt, släppte varvtalet i launch-systemet och jag reagerade med att släppa kopplingen. Ganska snart insåg jag att ljuset inte var grönt. Det blev min allra första tjuvstart någonsin i rallycross. Lite dumt att ta den i en VM-semifinal bara, ha-ha. Men jag var ändå inte så irriterad över de två jokervarven utan funderade bara på hur jag skulle lägga upp taktiken för att kunna lösa detta ändå. Man vet ju att vad som helst kan hända, att alla andra kan bryta. Jag hade inget att förlora och det funkade bra när jag kom iväg först i starten. Tanken var att bara köra allt som gick och ta jokern under de två slutvarven. Nitiss och Henning kubbades en hel del, om tredjeplatsen trodde de väl. När jag kom ut från andra jokern såg jag Marklund försvinna runt svängen längst bort. Jag anade att han hade haft problem, men visste inte säkert om han var före mig eller ett varv efter. Men pappa talade om på radion att jag var trea och faktiskt var jag ju bara en sekund efter de två framför mig. Det var gôtt att inte falla på en sån grej som det där tekniska felet i starten. Och med facit i hand så var det kanske det bästa som kunde hända, att få lyckas med en så minnesvärd grej. Det var rätt många som kom fram efteråt och gratulerade till prestationen. Det var i klass med när jag fick pris ur kung Carl Gustafs hand efter JSM-guldet i lagsprint när jag var skidåkare, ha-ha.”

Men tyvärr var det helgens sista positiva upplevelse.

”Slut på kalaset ja. I finalen var jag ute som fyra efter att Bakkerud kört sönder sin bil. Pallen var helt klart inom räckhåll och med tanke på att både Timur och Petter hade problem så kunde det ha blivit mer än så. Allra helst hade jag ju velat ha en hel bil och fått köra om segern mot Timmy under sex varv, med ett avgörande på jokervarvet. Tyvärr var det färdigt redan efter ett varv, men trots det så kan jag se tillbaka på många bra saker från helgen. En final- och femteplats i VM är inte heller dåligt alltså. Teamet har fått många viktiga lärdomar från de två VM-deltävlingarna och vi har framför allt förbättrat starterna. Det har också varit intressant att köra på banor med så olika karaktär. I Tyskland var det håligt, slagigt och mycket grus medan det här var snabb asfalt och ganska extremt åt det hållet. Det var många som inte gillade banan där nere, men jag tycker det är lite av tjusningen att vi tävlar på så skiftande banor. Däremot tycker jag inte att säkerheten ligger på samma nivå som i racing. I Italien körde vi rakt mot ett räcke i änden på startrakan. Det tror jag aldrig skulle ha tillåtits inom racing, men i rallycross verkar det okej.”

Och nu är det vardag igen och säsongen avslutad.

”Usch ja, vill inte ens tänka tanken. I måndags var jag ledig och gjorde absolut ingenting, halvsov hela dagen och sov hela natten mot tisdag. Vet inte när det hände senast att jag lyckades tvinga mig själv att vara helt sysslolös. Men faktiskt så händer det något roligt nästa vecka, något väldigt roligt, men det säger jag inget om än…”