Volkswagen Team Sweden

Vid förra nyåret såg 2021 ut att bli ett ganska stillsamt motorsportsår för Johan Kristoffersson. Men med året i backspegeln kan värmlänningen summera ett intensivt och framgångsrikt år med fyra titlar i bagaget! Framgångar som krävde mycket möda och stort besvär.

 

-Ingen av titlarna har varit enkel att ta hem, tajta mästerskap hela vägen. Snacka om att varje poäng räknas, summerar Kristoffersson.
Det enda som var klart vid nyårsfirandet för ett år sedan var att Johan skulle köra nystartade elbilsserien Extreme E för Rosberg X Racing.
-Men det var förstås en bra bas att stå på. Spännande att få ge sig in i en helt ny serie i form av ett så gigantiskt projekt med många stora motorprofiler involverade.

I andra änden av året var det också Extreme E-finalen som tog rekordsäsongen i mål. Det slutade med totalseger för Kristoffersson, förarkollegan Molly Taylor och för Nico Rosbergs nystartade team. Den tidigare formel 1-världsmästaren kunde konstatera att han hade valt rätt laguppställning, inte minst i form av rallycrossvärldsmästaren från Arvika.
-Vilken känsla att ha en förare av sådan kaliber i teamets bil! Man tror alltid att något speciellt kan hända. Vi har känt att vi alltid har haft chans att vinna, även under ogynnsamma förhållanden med oddsen emot oss, säger Nico.
Rosberg fortsätter sin beskrivning av Kristoffersson:
-Jag känner igen många av de egenskaper jag har upplevt i kamp mot de stora i Formel 1, som Schumacher och Hamilton. Gladiatorinstinkter i kampen hjul mot hjul, riskhantering och väldigt få misstag. Ovanpå det en mental styrka och självförtroende. 

Den mentala styrkan har suttit i förarsätet under hela året, men för att få med hela bilden av Kristofferssons fantastiska år behöver vi börja på BB i Karlstad 28 april.
-När vår dotter Nicole föddes. Det är ändå det största som har hänt i år, slår Johan fast.
Till skillnad från när sonen Colin föddes fick Johan vara med på plats, men redan ett par dagar senare lämnade han familjen för Rally X Nordic-premiären i danska Nysum.
En fortsättning i VM med den tyskbyggda mästar-Polon verkade avlägsen. För att ändå hålla igång teamet riggades den egenbyggda Polon för en start i Nordic.
-Det blev ett tufft uppvaknande ur vinteridet. En del folkraceåkning där nere, summerar Johan som ändå åkte hem med en andraplats och en seger.
-Från början var inte planen att åka hela Nordic och uppladdningen blev därefter. Planerar man för en hel serie laddar man upp med material för hela året, men nu tog vi det lite eftersom.

Rally X Nordic fortsatte i Höljes och Uleåborg, med såväl framgångar som motgångar.
-Vår gamla Polo är byggd 2013, men sprattlade bra mot Szabos och Grönholms VM-bilar, ett bra betyg till gamla Iris!
Inte problemfritt, men utvecklingsarbetet hade gett resultat.
- I Höljes fungerade motorn fantastiskt bra, men där hände en massa andra konstiga saker, sånt som aldrig händer. Det var nästan som att slängas tillbaka till tiden då pappa körde för 30 år sedan. I Oulo var chassit bättre än någonsin, men då hade vi istället tappat effekt i motorn.

Finalen i Nordic gick i Arvika i augusti. Kristoffersson ledde med närmare 30 poäng över främste utmanaren Sondre Evjen, så det krävdes i princip bara att ta sig till startplattan för att säkra titeln. Men vinna hemma på Westombanan ville jössehäringen förstås och dessutom stod ett SM-guld på spel i superfinalform. Det visade sig bli en ganska sömnfri helg för mekanikerna…
-Bra att vi har rutinerat folk som är bekväma med att göra grejer som inte tillhör det normala. Man jobbar vanligtvis inte som vi gjorde den helgen. Själv fick jag ta höjd för vissa grejer i min körning för att det skulle funka. Som tur är trivs jag i Arvika, en extremt körteknisk bana.
Tommy Kristoffersson, teamchef i Volkswagen Dealerteam BAUHAUS, understryker Johans viktiga egenskaper när ett framgångskoncept ska sys ihop:
- För en stallchef, på det sättet jag vill bygga ett team, är Johan en perfekt medlem, inte minst genom att leverera absolut bäst när det gäller som mest. Utöver det är han ödmjuk i sin roll och kan vinna mekanikernas förtroende genom att göra sin del av jobbet runt omkring, vare sig det gäller att köra lastbil eller bygga tält. Gentemot våra viktiga partner är han också en perfekt ambassadör för teamet.
Dubbel guldglans avrundade alltså helgen på Westombanan - två titlar säkrade.

Aprilskämtet som blev verklighet

Men det skulle ju köras VM också. Jo, det blev faktiskt så ändå, när ett aprilskämt från Mattias Ekström blev till verklighet. Johan berättar:
-Det var där var ju Mattias påhitt. Jag var i Saudiarabien på Extreme E och Timmy (Hansen) kom fram till mig och bara: “Varför har du inte sagt nåt?”. Jag var som ett stort frågetecken. “Du ska ju köra Audi i VM.” Jag fick förklara för honom att det bara var ett aprilskämt och att jag inte hade en aning om det där.
Från sponsorhåll uppfattades skämtet som ett frö till en sanning och plötsligt började det dras i trådar. En idé hade väckts.
-För mig kändes det så avlägset. Jag hade gett upp om att få köra mästar-Polon och var mentalt inställd på att det inte skulle bli något i VM. Men till sist satt jag där i alla fall.

I konkurrenten Mattias Ekströms Audi S1, tävlande för KYB EKS JC. Färden mot den fjärde VM-titeln hade inletts, men det låg många hinder i vägen skulle det visa sig.
Bröderna Hansen forsade fram och tog dubbelsegrar i de tre första deltävlingarna.
- Team Hansen var bra med från start. De hade gjort hemläxan ordentligt, så det var givet att det skulle bli tufft motstånd.
Kristoffersson var visserligen gott och väl lika snabb, men flytet infann sig inte. I Höljes i andra deltävlingen hade Johan byggt upp för en seger när han drog på sig en dubbelpunktering och missade finalen.
- Årets absoluta lägstapunkt med 1000 procents marginal, eftersom det berodde på mitt eget misstag. Usch vad jobbigt!

I Lohéac, Frankrike, fortsatte motgångarna trots att Johan var klart snabbast på den hårda banan.
- Audin är exceptionellt bra på banor med högt grepp. Jag hade så gärna fått ta starten i finalen för att se hur fort jag hade kunnat åka med den bilen just där.
Nu ville ödet annorlunda. Kristoffersson missade finalen med några sekunders marginal. I semin gick en drivaxel. Trots det hasade han sig i mål som trea och var kvalificerad för finalen, men reparationen tog aningen för lång tid och Johan tilläts inte starta.
- Det var nog teamets lägstapunkt för året. Många hade gråten i halsen den dagen.

Jakten går vidare

Läget ljusnade något efter dubbeltävlingen i Riga. Johan inledde med en tredjeplats och i den femte deltävlingen för året kom första segern. Åtta poäng inhämtade på mästerskapsledande Timmy Hansen.
Jakten fortsatte på Spa i Belgien där Kristoffersson tog sin andra seger. Åtta nya poäng reducerade.
Ett steg tillbaka blev det i Portugal där teamkörande Kevin Hansen såg till att Johan fick en bestraffning för att ha genat.
- Det var väl där vi märkte att Hansens började bli lite stressade. Taktikkörningen togs till en ny nivå.

Johan åkte till det slutliga avgörandet på Nürburgring med sjutton poäng att hämta in på Timmy.
- Förhoppningen var att väderleken skulle bli så oförutsägbar och besvärlig som möjligt, säger Kristoffersson.
Vädergudarna hörde bön och skickade snöfall över Tyskland.
Kristoffersson tackade, tog emot och säkrade sin första fullpoängare under lördagens tävling, 30 poäng och bara fyra kvar att hämta in.
Det blev en spänd förväntan i depån.
Teamchefen för EKS JC, Joel Christoffersson, berättar:
- På finaldagens morgon var alla spända och tysta, men så kom Johan in i tältet. “Det här ska bli roligt”, sa han och skrattade. Det lyfte alla. Han har verkligen ett psyke av stål och är hur kall som helst i de värsta situationerna.

Timmy Hansen å sin sida tuggade taggtråd och satte en kanontid i söndagens Q1. “A hell of a drive”, sa västgöten efteråt. “A little bit better than a hell of a drive”, kontrade Johan efter att ha satt en ännu bättre tid. Bataljen var i full gång!
Att de små marginalerna  skulle avgöra stod helt klart och i ett sånt läge kan hjälpryttaren spela en hjälteroll. Det var precis vad Enzo Ide gjorde. I Q3 slog belgaren till med snabbaste tid, vilket innebar att han fick platsen utanför Johan i semifinalen, en helt avgörande detalj eftersom innerspåret hade betydligt sämre grepp.
- Annars hade jag fått Niclas Grönholm utanför och han var ruskigt snabb i starterna. Det var rena King Kong-insatsen av Enzo, berömmer Johan.
Joel Christoffersson fyller i:
- Johan är bra på att få alla att göra sitt bästa. Man kan också säga att han fick betalt tillbaka för all den tid han hade lagt på att ge goda råd till Enzo.

Med tanke på att mästerskapstabellen slutade med dött lopp mellan Kristoffersson och Hansen kan man lugnt konstatera att Ides insats var en av de avgörande detaljerna. Särskilt som den betydde att Grönholm istället fick starta på utsidan om Hansen i sin semi, vilket i sin tur ledde till en bestraffning för Timmy.
I finalen var det först i mål som gällde. Kristoffersson körde alltså inte främst för segern utan för mästerskapet.
- Kevin fick en bättre start än mig så jag lät honom åka. Niclas kom ju ut som fyra, men hade farten för att vinna med flera sekunders marginal. Det visar att det var andra förutsättningar än normalt.
Johan såg till att hålla Timmy bakom sig och styrde i mål som trea och därmed fyrfaldig världsmästare. I ett nytt team, med ny bil och begränsat med tid för förberedelser.
- Det hade inte gått utan en kombination av att jag fick med mig några av mina tidigare ingenjörer och EKS/JC:s kunskap om bilen. Båda sidors erfarenhet behövdes för att vi skulle ta oss snabbare framåt.

Kristoffersson körde alltså hemvävt i Nordic och SM, delvis bekant i World RX, men i Extreme E var allt nytt, på alla vis.
- Jag kände ingen i teamet sedan tidigare och det var svårt att förbereda sig när man inte visste vad man skulle förbereda sig på. Man fick helt enkelt preparera för det oförutsägbara.
Hur fungerar det att anpassa sig till olika teams kulturer och hur mycket sätter du din egen prägel?
- Det blir en blandning. EKS/JC är ju i sin tur en sammansättning av två team. Där har vi fått anpassa oss åt alla håll. Ingen lätt uppgift för Joel ska sägas, men det har fungerat. I RXR kommer mekanikerna från DTM. Nico och hans gäng kommer från Formel 1, vilket på ett sätt känns som en annan planet. De är väldigt duktiga på logistik och scheman, och mycket media förstås.
I Extreme E skulle Johan dessutom trimmas ihop med en rallyåkare från Australien: Molly Taylor.
- Molly är en väldigt duktig chaufför. Vi funkade bra ihop direkt. Dessutom är hon en riktig hårding.

Succén var omedelbar. Redan i Saudiarabiens dammiga öken levererade Rosberg X Racing. Den avgörande manövern var Kristofferssons omkörning av Timmy Hansen in i den första svängen.
Ut ur dammolnet kom RXR-bilen först, men hur?
- Ja du, det där är inget jag vill göra om igen. Det hoppade och studsade och jag såg ingenting. Det var så här nära flaggan på ena sidan och Timmy på den andra, berättar Johan och måttar till några decimeter. 

Det blev en ny seger i Senegal, men också exempel på de exotiska miljöer som Extreme E landade i.
- Att komma tillbaka till hotellet efter en lång dag i decimeterdjup sand bara för att upptäcka att det inte finns vatten i kranen på rummet…
Tävlingen på Grönland blev ett litet bakslag för RXR, men på Sardinien var man tillbaka i täten. Inför avslutningen på brittiska öarna såg det riktigt bra ut i mästerskapstabellen, men det skulle bli en ny rysare innan leran hade skvätt färdigt. X44 med Sébastien Loeb och Cristina Gutierrez utmanade ända till sista mållinjen.
- Vi hade många olika varianter på scenarier, men anade att allt skulle avgöras på sista varvet. Jag hade sagt till Molly att lämna över bilen i “one piece” för att jag skulle ha chansen att ta hem supersektorn om det skulle behövas. Hon spelade sina kort på säkerhet och i slutänden behövde jag inte göra något annat än att bevaka den fjärdeplats som skulle räcka. 

Efter fjärde titeln av fyra möjliga blev det ett välförtjänt firande som avslutning på helgen i England innan det bar av till ett lugnt julfirande med Zandra och barnen hemma i Jössefors - med sikte på nya framgångar 2022!